Det gamle norske skriftspråket gjekk ut av bruk i dansketida. Skriftspråket i Noreg i 1814 var dansk. Nasjonal frigjering kravde også språkleg frigjering. Ivar Aasen samle opplysingar om talemålet i norske bygder for å nyreise eit norsk skriftspråk. Han samla ikkje inn prøver på talemålet i byane, fordi han meinte det hadde blitt for sterkt innblanda med dansk skriftspråk. Stortinget jamstilte nynorsk med bokmål i 1885. Sunnmøre var tidleg ute med å ta nynorsk i bruk i folkeskulen og i kommunane. Bruk av nynorsk voks sterkt i landdistrikta utover 1900-talet fram til andre verdskrigen.

Det meste av den venta innflyttinga til nye Ålesund i tiåra framover vil mest truleg kome frå område der nynorsk står sterkt: landdistrikta på Sunnmøre og kystdistrikta mellom Sognefjorden og Trondheimsfjorden, fordi ungdom derifrå vil søke seg utdanning og arbeid innanfor maritime og marine næringar. Bruk av nynorsk kan stimulere denne utviklinga. Dessutan vil truleg ein stor del av dei nye arbeidsplassane og den auka busettinga kome til å skje i landdistrikta i nye Ålesund der nynorsken står sterkt.

Det er å vone at politikarane og administrasjonen i nye Ålesund skapar ein positiv prosess for innføring av nynorsk som administrasjonsspråk og at dei løyser utfordringa med å kombinere ei vellukka innføring av nynorsk med utvikling av nye ordningar som gjer at også bokmålsbrukarane vert nøgde med den skriftlege kommunikasjonen frå den nye kommunen.

Einar LandmarkØrskog

-------------------------------------------

Har du noe på hjertet? Send innlegget ditt til debatt@smp.no.

Her finner du alt meningsstoffet på smp.no!